http://www.is.fi/ulkomaat/art-2000005264827.html
Trooppinen
tunnelma saapui yllättäen Istanbuliin, kun merivesi muuttui
turkoosiksi. Maailmalla leviää myös poikkeuksellinen kuva kirkkaassa
vedessä telmivistä delfiineistä.
Istanbulin halki kulkevan Bosporinsalmen harvinaislaatuinen värin muutos hämmästytti paikallisia viime viikolla.
Satamakaupungin
lävistävä salmi tunnetaan yleisilmeeltään harmaana. Kaupunkilaisilla
riitti ihmeteltävää, kun merivesi kirkastui trooppisen turkoosiksi
yhdessä yössä.
Aluksi turkkilaiset pelkäsivät äkillisen muutoksen
johtuvan ympäristöonnettomuudesta, kuten myrkkyvuodosta. Tapahtumalla
epäiltiin olevan yhteyttä myös muutamia päiviä aiemmin tapahtuneeseen
Egeanmeren maanjäristykseen.
Pian tutkijat selittivät värin muutoksen aiheuttajan olevan
kasviplankton Emiliania huxleyi,
yksisoluinen levä, joka tunnetaan myös nimellä Ehux.
Ilmiön
massiivisuudesta kertoo myös Yhdysvaltain ilmailu- ja avaruushallinto
Nasan satelliittikuva, jossa on havaittavissa vaaleanturkooseja
pyörteitä ympäri Mustaamerta.
WIKIPEDIA EHUX
Emiliania huxleyi
Emiliania huxleyi, ofta förkortad "EHUX", är en
coccolitofor med global utbredning från tropikerna till de subarktiska haven. Den är en av tusentals olika
fotosyntetiserande planktonarter som driver fritt i oceanernas
eufotiska zon och formar
basen för i stort sett alla marina näringskedjor. Den har studerats för den omfattande
algblomning den orsakar i det näringsfattiga vattnet efter återbildandet av sommar
termoklinen.
[1] Liksom övriga coccolitoforer är
Emiliania huxley ett encelligt
växtplankton som är täckt med säreget ornamenterade
kalcitskivor kallade
coccoliter. Individuella coccoliter är rikligt förekommande i marina sediment, men fullständiga coccosfärer är mera ovanliga. I
E. huxleis
fall kan inte bara skalet, utan även organismens mjukdelar återfinnas i
sedimenten. De producerar en grupp kemiska föreningar som är mycket
motståndskraftiga mot nedbrytning. Dessa föreningar, kallade
alkenoner kan hittas i sedimenten långt efter att andra mjukdelar från organismen brutits ned. Alkenoner används ofta av
geovetare för att uppskatta svunna tiders temperaturer vid havsytan.
Basfakta
Blomning av
Emiliania huxleyi söder om
Cornwall fotograferad från
Landsat 24 juli 1999.
Emiliania huxleyi uppkallades efter
Thomas Huxley och
Cesare Emiliani
som var de första att undersöka havsbottensediment och upptäcka
coccoliterna i det. Det är den mest talrikt förekommande och utbredda
coccolitoforarten.
[2]
Dess coccoliter är genomskinliga och vanligen färglösa, men är gjorda
av kalcit vilket bryter ljus effektivt i vattenpelaren. Detta, och de
höga koncentrationerna som orsakas av deras kontinueliga ömsning av
skalen gör blomningar av
Emiliania enkla att observera från rymden.
[2] Satellitbilder visar att blomningar kan täcka stora områden och med kompletterande mätningar från fartyg har det visats att
Emiliania huxleyi är den klart dominanta arten under sådana förhållanden. Arten har varit en inspirationskälla för
James Lovelocks Gaiahypotes som hävdar att levande organismer kollektivt självreglerar geokemin och klimatet.
[3]
Förekomst
Algblomning i
Barents hav just norr om Skandinavien. Den mjölkigt blåa färgen pekar mot EHUX.
Emiliania huxleyi är den klart talrikaste coccolitoforen i jordens hav och anses förekomma överallt utom i polarområdena.
[2] Under kraftiga blomningar, som kan täcka 100 000 km
2, kan koncetrationerna av EHUX utgöra 80-90% av individantalet av alla plankton i området.
[4] EHUX-blomningar kan regionalt utgöra en viktig källa för
kalciumkarbonat och
dimetylsulfid, vilket inte bara kan ha betydelse för havets ytlager, utan också för jordens klimat.
[4] Blomningarna syns från rymden på grund av det ljus som sprids av deras skal och speciellt gäller detta i de
fjordar där satellitbilderna visar "vitt vatten" på grund av reflektionen.
Referenser
- ^ Tonje Castberg, Runar Thyrhaug, Aud Larsen, Ruth-Anne Sandaa, Mikal Heldal, 2002, Isolation and characterization of a virus that infects Emiliania huxleyi (Haptophyta), Journal of Phycology 38:4 (2002), pp. 767–774; doi 10.1046/j.1529-8817.2002.02015.x
- ^ [a b c] Lydie Herfort, Brenda Thake and James Roberts, 2002, Acquisition and use of bicarbonate by Emiliania huxleyi, New Phytologist Volume 156, Issue 3.
- ^ Oliver Morton, [The Beauty of Plankton http://moreintelligentlife.com/content/ideas/beauty-plankton] i Intelligent Life Magazine, Mars/April 2012.
- ^ [a b] Toby Tyrrell, Emiliania huxleyi Home Page
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar