Hyydetulvan vaaraa Kokemäenjoen varsilla

Harri VallinHuittinen ja Pori 
 https://www.aamulehti.fi/uutiset/hyydetulvat-koettelevat-kokemaenjoen-varren-asukkaita-pahin-tilanne-on-huittisissa-jossa-vesi-kastelee-jo-mokkien-kivijalkoja-200675837

Hyydepatojen  (suppojään muodostamienn patojen )Kokemäenjoen varrella aiheuttamat ongelmat ovat pahimpia joen alavalla keskiosalla Kokemäen ja Huittisten alueella, missä vedenpinta nousi tiistaina noin puoli metriä, ja vedennousu on jatkunut myös keskiviikkona.

KOMMENTTI
 Pitää muistaa myös, että vesi on raskaimmillaan +4 asteisena. ja se voi tässä mys vaikuttaa.

 Ruots. vastine https://sv.wikipedia.org/wiki/Krav_%28istyp%29
LISÄTIETOA suomeksi Wikipdiasta:

Suppo (jäätyyppi)

Hyydettä Kymijoen Pernoonkoskissa

Suppo eli hyyde eli suppojää on dynaamisen jäänmuodostuksen kautta syntynyttä jäätä.^[1] Sitä syntyy erityisesti jokien turbulenttisissa virtauksissa, kun veden liike ei ole tarpeeksi tasaista, jotta niihin voisi syntyä jääkansi. Supon muodostuminen aiheuttaa ongelmia vesivoimalaitoksissa, kun jäätä alkaa kasaantua turbiinien seuloihin. Ajoittain vesivoimaloiden juoksutusta joudutaan pienentämään hyyteen aiheuttamien haittojen ehkäisemiseksi.^[2]
Muodostuminen
Talvipakkasillakin riittävän suuri virtausnopeus tekee mahdottomaksi yhtenäisen jääkannen muodostumisen. Tämän vuoksi turbulenttisissa joissa lämmönvaihto uoman ja ympäristön välillä on tehokasta, ja veden on mahdollista alijäähtyä eli jäähtyä jäätymispistettä kylmemmäksi. Hyydettä alkaa muodostua, kun tällaiseen veteen syntyy kasvavia ja toisiinsa tarttuvia jääkiteitä, esimerkiksi vedenpinnan yläpuolisen alijäähtyneen sumun härmistymisen tai lumihiutaleiden kautta.^[3]
Lähteet

1. Mustonen (toim.), Seppo (1986). Sovellettu hydrologia. Mänttä: Vesiyhdistys r.y., ss. 60-61. 
2. Oulujoelle tehdään jääkantta estämään suppojään muodostumista Yle Uutiset. Viitattu 15.12.2015.
3. Saimaan juoksutusta vähennetään hyytöriskin takia, YLE-uutiset 18.12.2012. Viitattu 10.4.2014.

Saksalainen termi:

Frazil-Eis ist eine Ansammlung loser, zufällig orientierter nadelförmiger Eiskristalle in flüssigem Wasser. Es liegt in der Form von Slush vor und erscheint von der Oberfläche des Wassers aus gesehen etwas ölig. Es bildet sich sporadisch in offenem, turbulentem, unterkühltem Wasser, was bedeutet, dass es sich normalerweise in Flüssen, Seen und Ozeanen in klaren Nächten bei Lufttemperaturen unter −6 °C bildet.
Frazil-Eis ist das erste Stadium der Entstehung von Meereis.

Englantilainen termi 

 Frazil ice is a collection of loose, randomly oriented needle-shaped ice crystals in water. It resembles slush and has the appearance of being slightly oily when seen on the surface of water. It sporadically forms in open, turbulent, supercooled water, which means that it usually forms in rivers, lakes and oceans, on clear nights when the weather is colder, and air temperature reaches −6 °C (21 °F) or lower. Frazil ice is the first stage in the formation of sea ice.

Ruotsalainen kuvaus

Krav (istyp)

Krav (en: Frazil) är små millimeterstora iskristaller som flyter fritt i vatten. Det kan liknas vid att det snöar i vattnet. Krav bildas i öppet, underkylt vatten (vatten som har en temperatur under noll grader) som hålls i rörelse. Det kan gälla rinnande vattendrag eller vatten i havet eller stora sjöar som hålls i rörelse av vågor.

LÄHDE:   Ruots. vastine https://sv.wikipedia.org/wiki/Krav_%28istyp%29

Nyisbildning från krav
Krav kan fastna i botten varvid så kallad bottenis (en: Anchor ice) bildas. Bottenis i grunda vattendrag framträder som vita områden i vattnet^[1]. Bottenis kan få tillräcklig lyftkraft och flyta upp till ytan. Isen innehåller då vanligen material från vattnets botten.
Krav kan även flyta upp till ytan och där bilda ett lager som liknar snöslask. På svenska förekommer termen grötis som troligen refererar till detta snöslasklager ^[2]. Detta slasklager kan sedan frysa ihop till ett istäcke. Ett istäcke som bildats av krav kallas för kravis (en: Frazil ice). Snöslask kan även bildas av att det snöar i nollgradigt vatten. Detta kallas på engelska för slush. Is som bildas från snöslask på detta sätt kallas för snöis.
Vid polarhaven sker ofta isbildning i flera steg från krav till fast is. I det första steget samlas ett vanligtvis runt 10 cm tjock hinna av krav vid vattenytan^[3]. Detta kallas på engelska för grease ice, på svenska förekommer termen ishinna inom sjöfart och i meteorologiska kretsar^[4]. Denna ishinna bildar en matt, trögflytande soppa på vattenytan^[5] som på avstånd kan påminna om olja som flyter på vattenytan. Liknelsen med olja stämmer även med faktum att ishinnan kan driva iväg med vinden och bilda långa strimmor ^[6].
Av vågorna kan denna ishinna förhindras att frysa till. Då kan centimeterstora isklumpar bildas, på engelska kallat shuga. På svenska förekommer termen issörja inom sjöfart och i meteorologiska kretsar^[4]. I nästa steg bildas större klumpar, så kallad tallriksis (en: pancake ice), vanligen från 30 cm upp till 3 meter i storlek. Slutligen fryser tallriksisen ihop och bildar ett heltäckande islager.
I lugnt väder kan, istället för bildning av issörja, ishinnan frysa till och bilda kravis. På engelska kallar man detta för nilas. Istillväxt med saltvattenkärnis kan sedan ske på undersidan av kravisen. Nilas består vanligen av ett övre lager med kravis och ett undre lager av kärnis. Nilas är mycket böjligt och följer vattenytan vid dyningar. Man brukar skilja mellan mörk och ljus nilas. Mörk nilas är 0-5 cm tjock och är ungefär lika mörk som öppet vatten med en albedo på runt 0,07. Mörk nilas kallas ibland på svenska för blåis. Ljus nilas är tjockare än 5 cm och har en albedo på runt 0,14.
På svenska pratar man vanligen om krav, grease ice, nilas, shuga och slush helt enkelt som "nyis"^[7].